Saras tänkta tankar

Åh vad jag är trött på allting som har med sjukvården att göra. Jag har i princip inget tillit kvar till dem. Jag får ständigt bevisat motsatsen. Jag känner mig dum som trots allt fortsatt att hoppas. Det är vansinnigt.
Jag fick ett samtal idag och jag visste helt ärligt inte vad jag skulle ta mig till. En underbar pappa ringde mig och klargjorde att detta inte är okej längre, nu ska vi bara gå vidare med detta. I vissa stunder ångrar jag att jag överhuvudtaget satte min fot på ÄSC i Lund.